Vi pratade en del om hur det var för honom när han var sjuk. Det är svårt att föreställa sig hur det är. Det är som att sätta sitt liv på pause för att sedan sätta igång igen efter transplantationen. Har man gått igenom sådant får man ett annat perspektiv på saker och ting, det blir viktigare att leva i nuet när man känt på hur snabbt det kan vända.
Hade kunnat skriva hur mycket som helst om det, hoppas han får möjlighet att skriva ner hans upplevelser genom sjukdomen, det är bra för honom och för andra som vill veta hur verkligheten kan se ut.
Hoppas vi snart ses igen, det har dröjt för länge sen sist och då har man så mycket man vill prata om :-) tiden räcker ju sällan...
Ikväll håller vi på att tvätta, jag skulle behöva ut och springa men jag har ont i halsen så jag får avstå idag, tråkigt men sant. Imorgon kanske, hade varit kanonbra!
Tjingeling!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar