Igår lyckades jag springa en timme på löpband och det kändes mycket bra. För ett par dagar sen sprang jag knappt en halvtimme och det kändes skit. Dagsformen spelar vansinnigt stor roll och det är det jobbiga stunderna som stärker pannbenet och motivationen.
Idag fick jag ytterligare en liten knuff framåt med träningen 😃 då Kajsa föreslog att vi ska springa ett lopp tillsammans för skojs skull! Vi är sugna på ett tjejlopp eller midnattslopp på 10 km någon gång framåt hösten. Ska bli kul att planera och träna inför det!
Men varför tränar jag? Jo, jag behöver utmaningen, jag blir starkare både psykiskt och fysiskt sen träffar jag så mycket härligt folk i samband med träning och lopp! Kan det bli bättre? Sen blir jag ju sjukt stolt över mig själv när jag klarat något som känts omöjligt från början 👍
Kram D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar