Jag vet ju hur det känns när man kommer över mållinjen och jag tror att Melissa kände samma som jag gjorde. Stolt blir man i alla fall över medaljen!
Nu är jag så där vansinnigt trött igen, det är så tråkigt. Imorgon har vi inget inplanerat så jag ska försöka njuta av en ledig eftermiddag ihop med min tös. Ingen löpträning än, hade behövts men det får vänta till fredag, då vankas milen, minst!
Snart fredag igen...veckorna går så fort, nästa fredag åker vi till Kreta, tjohooo!!!
Kram D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar